Asylsökande i Sverige 1984 – 2018
Svensk asylpolitik har länge varit och kommer med all sannolikhet också förbli en het fråga. I denna artikel gör vi en djupdykning i statistiken från de senaste årtiondena av asylansökningar och varifrån de asylsökande kommer.
Först, vad är asyl? Wikipedia definierar asyl som ”det skydd en stat eller en organisation i en stat kan erbjuda förföljda personer under sin jurisdiktion, framför allt inom sitt territorium, men också på sina ambassader i andra länder (…) Det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men det är upp till enskilda länder att bestämma på vilka grunder en person har rätt till att få asyl beviljad. Enligt principen om non-refoulement får en person inte heller utvisas till ett land där han eller hon löper överhängande risk att förföljas, utsättas för tortyr eller dödas.”
Asyl – det skydd en stat eller en organisation i en stat kan erbjuda förföljda personer
Inkommande asylansökningar varierar kraftigt år från år beroende på världsläget och pågående krig. På diagrammet över totala mängden ansökningar syns tydligt två toppar för krigen i f.d. Jugoslavien och i Syrien.
Varifrån kommer de asylsökande? Nedan ett animerat stapeldiagram över medborgarskapet hos inkommande asylsökanden under de senaste åren.
- Notera hur x-axelns storlek varierar. En lika stor stapel betyder alltså inte samma mängd ansökningar mellan olika år.
- Jugoslaviens sönderfall syns såklart i statistiken. De nya länderna syns tillsammans med Jugoslavien i statistiken men flera dyker upp flera år senare än året de blev självständiga.
- Diagrammet visar INKOMNA asylansökningar. Normalt beviljas mindre än hälften av asylansökningarna.
- All data kommer från Migrationsverket.
Slutligen några intressanta fakta från statistiken 2000-2018:
- 60% av ansökningarna kom från män/pojkar.
- 29% var barn.
- 4% var ensamkommande barn.
Det är viktigt att understryka att bara ca hälften av asylansökningarna har resulterat i uppehållstillstånd. Asyl-fallen står för ca 25% av den totala mängden uppehållstillstånd resten är tex anknytning, arbetsmarknad och studerande.
SENASTE KOMMENTARERNA