Kommunalskatt – Fakta och statistik

I denna artikel fördjupar vi oss i kommunalskatt som vi betalar på all förvärvsinkomst. Den totala kommunala skattesatsen består av två delar, kommunal skattesats och landstingsskattesats. Ca 35% går till landstinget och resten till kommunen. Den kommunala inkomstskatten är i sig platt, men jobbskatteavdraget gör den i realiteten progressiv, dvs den som tjänar mer betalar också större procent i skatt.

En koll i skattetabellen visar att den totala kommunalskatten har höjts kontinuerligt ända sedan 70-talet eftersom kostnader för bland annat sjukvård, skolor, äldrevård och annan välfärd ökat. Men de senaste åren har faktiskt den genomsnittliga kommunalskatten minskat något medan landstingsskatten har ökat.

Det finns ett par intressanta saker att notera i detta diagram.

1. Den blå linjen visar alltså genomsnittlig kommunalskatt för en kommun vid ett givet år. Den gula visar vad den genomsnittliga medborgaren betalar. Detta innebär alltså att skatten tenderar att vara lägre i folkrika kommuner. Det är rimligt eftersom vissa baskostnader finns i alla kommuner, oavsett folkmängd, och i större kommuner delar då fler skattebetalare på dessa kostnader.
2. Notera hoppet nedåt år 2000 då kyrkan skiljdes från staten och församlingsskatten försvann från statistiken. Med denna förändring betalar den som inte är medlem i trossamfund enbart begravningsavgift. Begravningsavgiften är normalt 25,3 öre per hundralapp.

Österåkers kommun, utanför Stockholm, sänkte sin kommunalskatt 2019 och blev då kommunen med lägst skatt. Bland kommunerna med lägst skatt dominerar kommuner i utkanten av storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Exempel på sådana är Österåker, Danderyd och Solna utanför Stockholm och Kävlinge och Vellinge utanför Malmö. Inga kommuner i trakten kring Göteborg tar plats på topp 10 listan. Kanske något förvånande då landstingsskatten är betydligt lägre i Göteborg (11.48%) än i tex Stockholm (12.08%).

Högst skatt 2019 har invånarna i Dorotea, i Västerbottens län i Lappland. Det skiljer hela 5,97 kronor i skatt per 100 kr mellan kommunen med högst och lägst skatt. Denna skillnaden har ökat år från år de senaste 15 åren.

Vad används då skattepengarna till? Kommunernas budget skiljer sig såklart åt, men största utgiftsposterna brukar vara: Grundskola, Hemvård, Förskola, Gymnasieskola. Personalkostnader brukar stå för ca 50% av en kommuns kostnader.
Landstingens obligatoriska uppgifter är hälso- och sjukvård, tandvård för unga och kollektivtrafik. Men landstingen kan också engagera sig i frivilliga åtaganden som kultur, utbildning, turism, regional utveckling.

Det finns ett utjämningssystem där skattepengar från en kommun skickas till en annan. Systemet syftar till att ge alla kommuner samma möjligheten att tillhandahålla en likvärdig service för sina kommunmedborgare. Systemet har kritiserats och är flitigt debatterat.

En intressant detalj i sammanhanget är att du betalar skatt i den kommun du var folkbokförd i den 1 november föregående år.